georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare.
Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier.
Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst.
När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet.
Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter. Related Paintings of georg engelhardt schroder :. | Albert Bierstadt Capri | Self-Portrait | Le Christ dans la maison de Marthe et Marie (df02) | Crossing the Plains | Tuileries | Related Artists: Johan Laurentz Jensen (8 March 1800, Gentofte - 26 March 1856, Copenhagen) was a Danish artist who specialized in flower painting.
In parallel with his studies at the Danish Academy, he became a pupil of Christoffer Wilhelm Eckersberg and also of Cladius Detlev Fritzsch. Specializing in flower painting, Jensen continued his education in Paris under the Flemish flower painting brothers, Gerard and Cornelis van Spaendonck, and at the porcelain factory in Sevres where he learnt the art of miniature flower painting. Taking 17th-century Dutch flower painting as a starting point, he revived the art in Denmark. His floral arrangements often had both a decorative and symbolic value. Danish plants were often accompanied by exotic flowers and fruits, sometimes even birds. He also became head artist at the Danish Procelain Factory. Jensen had an extensive circle of customers and many students, especially women, including Louise of Hesse-Kassel who later married King Christian IX. Since the 1980s, his works have gained wide international recognition. Many are exhibited in Statens Museum for Kunst and in Thorvaldsens Museum. Ramon marti alsinaSpanish , 1826-1894
He studied in Paris in successive stages over which he came to know the work of Courbet, the French Realists and the Barbizon school. In the end he even adapted to Impressionism. He is considered the best representative of Spanish Realism.. Carlo BononiItalian, 1569-1632,Italian painter. He was among the last great painters of the Ferrarese school, his style uniting warm Venetian colour with the lyrical effects of light and elegant draughtsmanship of Ludovico Carracci. He was a pupil of Giuseppe Mazzuoli (c. 1536-89), but his early activity is little documented. The Martyrdom of St Paul (Pommersfelden, Schloss Weissenstein), which is indebted to Mazzuoli and combines elements of Ferrarese and Venetian traditions, may represent the earliest phase of his development. Later, through a study of the art of Ludovico Carracci, modified by a response to Dosso Dossi and to Correggio, he developed a more individual style. An altarpiece of the Virgin with SS Maurilius and George (Vienna, Ksthist. Mus.) is unanimously dated before 1600. It is probable that Bononi made study tours to Bologna, Parma, Verona and Venice. Between 1605 and 1610 he spent two years in Rome (Baruffaldi), a visit confirmed by three paintings of scenes from the Life of St Paternian in the church of S Paterniano in Fano; dated between 1610 and 1612 (Emiliani), these reflect a direct study of Caravaggio and of his early Roman followers, such as Orazio Borgianni.
|